Framkant

Det är viktigt att man har framförhållning. Att ligga på framkant.

Imorse hörde jag om intressanta undersökningar på radion. Nyheterna tog upp problemet med mathållningen för våra gamla. På dom flesta äldreboende i vårt avlånga land visar det sig att mellan dagens sista måltid och dagens första kan det gå uppemot 16 timmar. Va???? En ansvarig av nått slag i nån kommun sa att det på äldreboendet där fanns mat att tillgå under kvällar men att få tag i den var ett problem för den gamle. Inte för att jag vet om det funkar så att någon slutkörd samarit lägger fram lite korv och en ostskalk på ett bord så att vårdtagarna kan festa till det på kvällkvisten, men OM det nu skulle vara på det viset kan man ju undra hur folk tänker. Behöver dom gamle hjälp med frukost lunch och middag så inte fan kan dom själv fixa vickningen.
En annan undersökning gav vid handen att dom flesta gamla på Sveriges äldreboende var undernärda.

Så nu vet man det.
Inte en enda gång till ska jag hålla diet och tappa nått hekto eller två. Tvärtom. Här gäller det i allra högsta grad att ligga på framkant. Den tiden kommer när man under ett tredjedels dygn tvingas svälta.
Görs det liknande undersökningar när jag bor på hemmet så är det i alla fall en gamling som inte är undernärd.
Tant Rafa hade framförhållning, hon!