Gloriosa

Jo så heter den. På förståsigpåarnas språk.

Mitt i solen på vår altan kallar jag den för klänglilja. En riktigt tjusig sak med spretiga blommor i mörkt rött. Nä, jag har inte köpt den själv. Den var dotterns gåva till mor.

Syrran ringde häromdan och ville veta vad för sorts blomma hon fått av sin tös. Jag har skickat en bild till din telefon, sa hon. Inte fan kom det nån bild. Förklara hur den ser ut, sa jag. Jo, den har liksom lite glansiga blad och knopparna är spetsiga, sa systra mi. Det är en bägarranka, sa jag. Jag mailar över en bild, fortsatte syskonskapet. Och jo- det är en bägarranka. Sa ju det ju.
Hur kan du veta det så på studs? Nu blev jag impad! sa min lillasyster.
Tja. Så kan det bli när man surfar runt både högt och lågt i faunans värld.

Att jag dessutom jätte jätte jättegärna vill ha en sådan kan ha viss betydelse...

Om man skulle...

... försöka sig på att skriva några rader. I en ny blogg. Baserad på gammalt manér.

Blommor. Det är det det handlar om nuförtiden. Men nu ska jag inte köpa fler, nixnix. Även om jag skulle kunna. Har blivit tokigt förtjust i engelska pellisar- från 0 till 7 på nån vecka.

Surfade in på ett trädgårdsforum härförleden- oj va folk kan svänga sig i det latinska språket! Oftast har växterna svenska namn men för dessa forumister är det tydligen inte gott nog. Lite överkurs kan man tycka. Jag ställde en fråga där i forumet och ville vet vad jag köpt i handelsträdgården och det fick jag veta: En Mimosa Pudica.
Jasså är det en sån jag har!!!!

Att den på svenska kallas Rör mig ej var much to basic.

Framkant

Det är viktigt att man har framförhållning. Att ligga på framkant.

Imorse hörde jag om intressanta undersökningar på radion. Nyheterna tog upp problemet med mathållningen för våra gamla. På dom flesta äldreboende i vårt avlånga land visar det sig att mellan dagens sista måltid och dagens första kan det gå uppemot 16 timmar. Va???? En ansvarig av nått slag i nån kommun sa att det på äldreboendet där fanns mat att tillgå under kvällar men att få tag i den var ett problem för den gamle. Inte för att jag vet om det funkar så att någon slutkörd samarit lägger fram lite korv och en ostskalk på ett bord så att vårdtagarna kan festa till det på kvällkvisten, men OM det nu skulle vara på det viset kan man ju undra hur folk tänker. Behöver dom gamle hjälp med frukost lunch och middag så inte fan kan dom själv fixa vickningen.
En annan undersökning gav vid handen att dom flesta gamla på Sveriges äldreboende var undernärda.

Så nu vet man det.
Inte en enda gång till ska jag hålla diet och tappa nått hekto eller två. Tvärtom. Här gäller det i allra högsta grad att ligga på framkant. Den tiden kommer när man under ett tredjedels dygn tvingas svälta.
Görs det liknande undersökningar när jag bor på hemmet så är det i alla fall en gamling som inte är undernärd.
Tant Rafa hade framförhållning, hon!